Poison

Kan ett ansikte förutspå framtiden? Under några dagar har jag fått höra att jag inte är mig själv. Jag frågar vad det är som gör att jag ser ut som mig själv. De svarar att mina ögon ser ledsna ut och att jag inte är lika glad som vanligt. Då mådde jag faktiskt helt okej.

Under en natt slog allt om till en mardröm igen. Dagen efter känner jag hur all panik har samlats inom mig. Jag försöker öppna mig för mina vänner men det är något som säger stopp. Det enda jag får fram är en tystnad som innehåller suckar eller så kommer det fram sprutande tårar från mina ögon. Allt svartnar, kroppen skakar och får inte fram det jag bär på. Det finns en rädsla inom mig. En rädsla som är rädd att folk ska trycka ner mig och säga att jag får skylla mig själv eftersom det har hänt så många gånger. Detta har inte jag valt och inte trodde jag att en sådan här sak skulle hända när man är på väg in till ett kök.

Igår fick jag ett mess via msn.

Kompisen: Jenny! Berätta vad som hände igår. Jag märker att det är något eftersom du bara sprang ifrån festen.

Jag: Nej, men det är inget.

Kompisen: Sluta, jag märker att det är något eftersom du inte ens hann att säga hej då till oss.

Jag: Mmm....

Kompisen: Var de äckliga mot dig? De var de mot oss med. 

Hon berättade och jag berättade. Som sagt har jag ingen ork att dra upp det. Jag är inte säker på att jag någonsin kommer orka dra upp det. Jag är nästan säker att jag kommer förtränga detta djupt och svårt att minnas det som har hänt.

De få som vet en del som har hänt frågar mig varför jag inte går till polisen. Jag svarar att det är meningslöst. Det finns inga vittnen eller bevis på vad som har hänt. Förra gången fanns det tillräckligt med bevis men de gjorde ingenting, så varför skulle de kunna gå denna gången?

Finns det någon som kan dra ut mig från denna stad? Jag ber på mina bara knän!