Vad är de för slags vänner?

Början av höstterminen i tvåan på gymnasiet kommer det fram några tjejer till mig som ser att jag sitter ensam och inte har någon att vara med.

Vi får lätt att prata om saker och ting och konversationen flyter på. Ett tag senare kommer ett samtalsämne upp om en tjej i klassen. Då jag får höra hur elak och vidrig den här tjejen är. Självklart bryr jag mig inte om vad de säger eftersom jag inte de minsta känner den här människan, då är det helt fel av mig att bilda en uppfattning om henne som kanske inte alls stämmer.

Det går några veckor i skolan och jag har börjat få kontakt med den där tjejen. Det gick så bra att vi tillbringade en hel helg tillsammans. Efter den helgen hade jag fått nog av henne. Bara efter två dagar hade hon gått mig på nerverna och jag hade bestämt mig för att ta avstånd från henne. Hon började märka att jag tog avstånd och försökte först få min uppmärksamhet genom att spela ledsen framför mig, när hon märkte att det inte fungerade längre gick hon till andra och hittade på saker som jag sagt. En utav grejerna var att jag hade gått fram till henne och kallat henne för hora. När jag fick reda på detta brydde jag mig inte eftersom jag visste att jag inte hade sagt det. Självklart fick hon reda på om att det hade gått fram till mig. Hon kommer fram till mig med kompisar när jag står själv vid en korridor, och då säger hon att det inte alls var jag som hade gått fram till henne och sagt detta, utan att det var en kompis till henne som hade sagt det. Jag lyckades ställa henne mot väggen och sa att det är väldigt konstigt eftersom jag inte umgås med någon utav hennes kompisar och jag frågade henne även vem utav hennes kompisar det var. Det kunde hon inte svara på för det var eftersom det var en "hemlig" kompis jag sa även åt henne att jag inte alls är en sådan person som kallar andra människor för saker och ting. De kunde hon hålla med om. Hur kom hon då på tanken att hitta på en sådan sak om mig då? Jag talade även då om för henne att hon är person som jag inte vill umgås med för nu var det droppen.
Efter detta berättade jag för de andra tjejerna om vad som hade hänt. De började genast snacka mängder med skit om henne när de märkte att jag hade blivit anti henne. När jag märkte att det blev så mycket skitsnack om henne började jag få dåliga aningar om att de pratar säkert skit om mig när jag inte där eftersom de pratar om varandra med.

Jag tog avstånd från de tjejerna med. Det blev att jag var tillbaks till ruta ett. Jag hade ingen att vara med, fast jag var glad för det. Lilla jag slapp "Det falska gänget".

Efter ett tag då jag har umgåtts själv i skolan märker jag att de tjejerna har börjat umgås med den här tjejen som de snackade så mycket dynga om. Jag skakade bara axlarna när jag upptäckte det, jag märkte även med att de hade börjat gå över till att umgås på fritiden. Då blev jag som ett stort frågetecken. Det var ju de som tyckte hon var så vidrig och äcklig och hade sagt en massa elaka saker om henne.
 
Under lektionerna när den här tjejen inte var i klassrummet hör man hur de andra tjejerna pratade skit om henne högt och tydligt, och när hon kom in så blir de tysta och förvandlas till hennes bästa vän. "Heeej, gumman! Hur är det? Varför är du sen?" (Snälla, låt mig spy!)

Vad är de för slags vänner? Jag tycker lite synd om den här tjejen även om jag inte alls är glad i henne, men vem förtjänar detta? Fast hon kanske är lika dan mot de? Fast ändå!

Det bör vara jobbigt att ena stunden låtsas att vara ens vän och i andra stunden behöva vara elak för att passa in hos andra.

Det är som det gamla ordspråket: Var aktsam för dem som pratar skit om andra, för risken är stor att de pratar skit om dig när du inte är i närheten.





Högklackat ger bättre sexliv


Jag läste en artikel på Aftonbladet om en ny studie om högklackat som är skriven av Susanne Nylén.

I stort sätt alla som traskar omkring i högklackade skor vet om att vi tjejer får slankare figur. I den här artikeln står det att London har kommit fram till en ny studie att vi tjejer får inte bara en slank kropp av att bära högklackat, utan de högklackade skorna ger oss även ett bättre sexliv. Lite nice! Det är så att när vi bär högklackat är det inte bara musklerna i ben och mage som tränas utan det är även bäckenet. När vi tjejer går i höglöckat skjuter vi omedvetet fram bäckenet viket ökar styrkan och underlättar knipövninar. Lite coolt va?

Sen finns det självklart nackdelar med att bära högklackat. Det är klart att det ska göra det för allt måste tydligen bära med sig nackdelar. De högklackade skorna kan göra så att höft och knän slits och att vadmusklerna blir korta. Skorna kan även göra så att kroppsvikten lägger stort tryck på tårna vilket kan orsaka till inflammationer.

Fast orkar man bry sig om nackdelarna? Det vet vi att det alltid finns om saker och ting.

Vi tänker positivt och säger högt för oss själva "Högklackat ger mig ett bättre sexliv!" inte bara det, högklackat är snyggt!




Imaginara

Här kommer en utav sessionerna med Imaginara.se
Kommentera gärna!











Så kom min navelpiercing till


Under nyårsafton 2001 frågade min mor mig vad jag önskar mig när jag fyller tretton. Jag svarade henne med en oskyldig blick att jag önskade mig hål i naveln. Min mor svarade "Okej, då vet jag."  med ett leendepå läpparna. Lyckan spred sig fort genom min kropp och jag trodde inte alls att det var det svaret jag skulle få eftersom jag visste att det var 15 års gräns på att pierca naveln och att man hade hört att det lätt kunde bli infekterat.

Några dagar gick på år 2001 och den 10:e Januari började närma sig som var min 13 års dag. Jag berättade stolt för mina vänner vad jag skulle få göra på min födelsedag. En utav mina vänner berättade för sin mamma vad jag skulle få göra och berättade att hon med ville ta hål i naveln. Hennes mamma gick i taket och pratade med min mamma. Hon berättade hur riskabelt och farligt det var. Min mamma blev självklart förtrollad utav vad min väns mamma sa och talade om för mig att jag inte längre fick ta hål i naveln. Jag blev ledsen och lyckades övertala henne. Hon talade åt mig att det var okej för mig men att jag själv fick spara pengar till hål i naveln och att jag skulle få göra det på egen risk om naveln skulle bli infekterad.

Vi ringde och bokade tid för att jag äntligen skulle få pierca naveln. Först var det inga problem när vi ringde. Det enda de ville var att min mor skulle vara med då jag piercade mig. Några dagar senare ringde de och sa att jag var för liten för att få pierca mig. Självklart blev jag väldigt ledsen och min mamma försökte trösta mig. Samma dag ringer de igen och berättar att de har kommit fram till att från den 1 Juni 2001 är det 15 års gräns. Då ska måste man ha med sin mamma och då ska hon skriva under på ett papper för deras säkerhet.

Den 17:e Maj 2001 piercade jag naveln och min mamma hängde med mig in i rummet. Hon var mer nervös än vad jag var.

Jag har aldrig haft någon infektion eller haft några problem med min navel och jag ångrar inte alls att jag tog det vid tretton års ålder.







Studenten är tagen


Klockan sju på morgonen den 12:e juni sitter jag i en bil med en vit klänning, en mössa på huvudet, bär en visselpipa runt halsen, håller en flaska champagne och väntar att få hoppa ur bilen för att få möta mina vänner vid högskolan för att fira oss alla. Jag hinner knappt kliva ur bilen innan de börjar jubla och sjunga härliga ramsor vid just den tidpunkten för alla vi som bär vita mössor.

Vi räknar ner från tre och sätter igång och dricker ur våran champagne och sjunger "För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, för vi har tagit stuuudeeenteeen! Fy fan vad vi är bra!" Medans vi dricker går vi glada till skolan och väsnas så mycket vi kan. När vi kommer in i skolan möter vi alla andra elever och lärare. Det är jag och två utav mina vänner som verkligen lever in i våran studentdag. Tiden rullar iväg och vi i klassen sitter i klassrummet och väntar på att tiden ska gå så vi äntligen får springa ut och kasta upp våra studentmössor.

Tiden är inne och vi är tredje ut för att springa ut. Det regnar och det är mängder med folk som väntar på sina barn, vänner eller vad det allt kan vara. Eftersom det regnar är det svårt att hitta sina föräldrar. Det enda man ser är paraplyer.

Föräldrarna och vännerna är hittade och nu är det dags för att hoppa upp på vårat party-flak och väsnas så mycket man kan. Oj, vad roligt! Jag och min vän skriker "IDAG REDLÖSA IMORGON ARBETSLÖSA!!!!" och klunkar i oss champagne som vi fått av vår familj och vänner. Turen är lång och efter allt drickande blir man en aning kissenödig och det är inte lätt att ta sig av från flaket så det finns bara en utväg att göra då när man är så sjukt pissenödig. Jo, kissa på flaket. Och oj vad det var gött. Här skäms man inte.

Turen är slut och det är dags att ta sig till sin mottagning och fortsätta kvällen galant!





RSS 2.0